Direktlänk till inlägg 8 februari 2016
Faller faller faller..... Så opp igen, sakta men säkert.
Det är så livet är, som en berg o dalbana.
För det mesta går den så klart oppåt, men ibland så....då "glider" man ner en bit.
Återigen är man då så tacksam för dom där goa, härliga vännerna man har i sitt liv,
dom där som man alltid kan lita på, som finns där, som "plockar opp"...
Oavsett om det går opp eller ner.
Oftast, och kanske rätt naturligt, är det dom gamla vännerna,
dom man tycker sig känt hela livet, som står närmast.
Det finns så klart undantag, nya bekantskaper, främst då kanske inom "hundvärlden" för egen del,
och dom är jag så glad att jag mött på livets väg, glad att ni finns.
Ingen nämnd, ingen glömd
Här har förvandlingen av två rena hundar startat!
Man ser bara små antydningar till en viss färgförändring.....men det blir värre!!
Många brunnar blir det....
"Jag lovar o svär....Jag har ingen som helst aning om varför jag ser ut så här!!"
Jaa, vad ska man säga....?
Leriga grusvägar är väl inte det bästa jag vet, om det har regnat alltså.
Lusigt nog blev inte Skorpan smutsigast???
Nix, den här gången var den kloka och äldsta Ronja.
Hon har iofs alltid varit en riktig skitgris!
Ut med badkaret, spola o tvätta .....
Som ny igen.
Inför den stundande resan så kunde jag i dag konstatera att alla papper som jag måste ha med mig,
INTE var i sin ordning!!!
Har haft kontakt med myndigheter i Sverige och Thailand, och gissa vad?!
Dom har nyligen gjort om systemet för dessa ansökningar,
och självklart har just mina dokument kommit på villovägar.
Ja jag är inte ett dugg förvånad.
Hur blir det nu då, kan man undra?
En överordnad på Thailändska ambassaden i Sverige har "LOVAT" att det kommer lösa sig.
Jaha???
Hm.....
Jag hoppas han har rätt (så klart han har det....man måste tro)
Är det här som kallas närbild?
Skorpunge nära linsen
Förtroende tar.....
År att få
Sekunder att förlora
Var rädd om er o varandra
/Susanne